saknar tiderna med dig i lappland. först så var vi tysta när vi kom dit. på bussen när vi åkte i 12 hela timmar så satt vi och kollade på varandra i fönstret för det speglade sig. så fot jag vände hållet så tittade du samtidigt som jag. du är så underbar andreas. jag vill ha dig hos mig igen, men fan att vi bråkar stort just nu. du är underbarast gubben. men sen den kvällen så när våra föräldrar gått och lagt sig så satte vi oss i soffan och höll om varandra, först började det med att du drog ner mig i ditt knä och höll om mig. sen höll vi varandra i händerna. sen kom det, vi kysste varandra.
nästa dag så sårade du mig som fan, kunde inte ens titta på dig. du skrev ett sms där det stog att du var ledsen för det som hände igår kväll för vi är ju inte tillsammans. började storgråta när jag fick smset. nästa morgon så försökte du prata med mig, jag vände bara blicken bort ifrån dig och var as ledsen.
men sen nästa dag igen så var vi vänner, då sprang vi runt hela tiden. på nyårsafton. när vi smällde raketer på åkern gud det var så himla mysigt. du ropade på mig sen smällde vi över tvåhundra raketer som vi hade köpt på affären. jag gråter efter dig varje dag. jag hatar att jag älskar dig gubben. en sak ska du veta, att jag älskar dig. orkar inte med den här skiten som vi skapat. jag mår inge bra utan dig gubben. våra stunder var så sjukt underbara tillsammans.
sen så började det en gång igen, gång efter gång så tittade vi på varandra. jag sprang upp till sovrummet för du jagade mig. genom och ta mig på rumpan haha. men så satte jag mig i sängen och du brevid mig. sen sjöng vi ner och kramades. gud jag saknar dig. du var den enda. och vi har delat så himla många minnen tillsammans. tänk att du kommer i morgon också, ja gvet inte vad jag ska säga. när jag ser dig så blir jag så mållös. du är så unik. det går verkligen inte beskriva dig med ord det är därför jag skriver såhär mycket om dig just nu gubben. kom tillbaka till mig, håll om mig, älska mig. en dag utan dig existerar inte, och jag måste vara utan dig i två hela veckor!
vi höll handen smått på bussen när jag stoppade mian fingrar genom en liten gipa där, du tog tag i min hand sen släppte du för din pappa kollade. du skrattade. jag satt och lyssnade på musik och så tittade du på mig hela tiden. nästan så det var lite irriterande. jag fäster min blick jämt hos dig. du är så.. så fin.

du ska veta att jag saknar en bit och det är du. andreas finaste jansson. 20 november 2010 till 21 december 2010.